6 juni 2010

♥ General till sin bäste soldat

Min pappa tycker att jag ska jobba med mina humörsvängningar, att jag ska tänka över noga vad jag säger innan jag gör något jag ångrar efteråt. Idag glömde (tror jag, hoppas jag) min tjejkompis kolla av sin tele när jag frågade om jag fick vara med på filmkväll, jag blev såklart besviken på henne men istället för skriva ett aggressivt sms så jag kunde få ut min ilska kände jag att jag var tvungen att skicka iväg ett sms :

fågel  fågel på ryggen där

"Du lämnade mig ensam, ett svek för att se på film med två andra.
Jag trodde inte att du skulle lämna mig, att vi faktiskt slogs på samma sida för att vi älskade det land vi växte upp i. Jag trodde inte att du såg mig endast som general utan också, kanske, hoppas jag som din vän också.
Men jag hade fel.

Du minns den kvällen då jag blev skjuten i handen, det var då jag fick en verklighetssyn som gav mig ett samvete för alla de liv vi har tagit, tyvärr har det också gjort mig till en dålig general vilket ledde oss nu till att vi förlorar kriget. Jag är ledsen soldat att du får se det folk du har skyddat få gå över till den ryska sidan, jag klandrar dig inte för att ha gått över du också men jag hade hoppats att du skulle stanna kvar för att dö för kung och fosterland. Jag måste också tyvärr meddela att om vi vinner kriget ändå, måste vi avrätta dig så fort som möjligt."




Jävligt diplomatiskt om jag får säga det själv, det är ganska otydligt vad jag egentligen vill i detta sms men jag kände att det är inte själva meddelandet i sms:et som jag vill förmedla, utan att jag egentligen avreagerar mig. Men detta fungerade inte.. Så istället skrev jag också ett sms.

"Jag hatar dig, men tycker om dig ändå"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar